Surfande krokodiler

Saltvattenskrokodiler är världens största krokodildjur och de tyngsta av alla nu levande reptiler. När dessa bjässar vill se sig om i världen använder de sig av tidvattensströmmarna. 1-3

När krokodilerna känner av att tidvattnet är på väg att gå ut, ger sig krokodilerna av i precis rätt ögonblick för att få skjuts åt rätt håll. Sedan kan de surfa långa avstånd på tidvattnet utan att trötta ut sig. När vattenströmmarna sedan vänder går krokodilerna upp på land och väntar tills vattnet åter flyter åt, för krokodilerna, “rätt” håll.

Detta är i varje fall vad en grupp forskare från Australien kommit fram till. Genom att sätta sonarsändare på krokodilerna har forskarna kunnat följa djuren med hjälp av sensorer under vattnet. Hur krokodilerna känner av att tidvattenströmmarna är på väg har forskarna inget svar på i nuläget. Man funderar över om de kan ha en magnetisk kompass inuti huvudet, som exempelvis sköldpaddor och duvor. Men det får bli ett senare forskningsprojekt.

Studien kan dock ge svar på en del andra, tidigare frågor. Som varför krokodilerna, trots att de är dåliga simmare, ibland setts långt ut till havs. Och hur de en gång i tiden tagit sig mellan öar och olika kontinenter. Idag lever saltvattenskrokodiler på många olika håll runt Stilla havet, från Indien till norra Australien.

Alla forskare är inte övertygade att studien ovan stämmer, utan tror att det mer rör sig om tillfälligheter än en medveten strategi. Men studien verkar noggrannt genomförd med många insamlade data. Det var dock inta alla krokodiler som gav sig ut på långfärder, utan höll till mer lokalt inom ca 3 km. Men flera stycken kunde forskarna följa över betydligt större avstånd. En fyra meter lång krokodil hade exempelvis tagit sig ca 60 mil på 25 dagar, genom att surfa sig fram på vattenströmmarna.

Nyligen kom även en forskningsstudie som visade att myrspoven inväntar medvind för att spara energi i början av sina långdistansflygningar. 4 Kanske att flera djur än vad vi idag känner till förstår att utnyttja såväl vind som vattenströmmar, och andra naturens element. En liknande “symbios” eller samarbete, som finns mellan olika djur och växter och som blir mer och mer känt, kanske också är vanligt mellan djuren och den miljö där de lever.

Källor:
1. http://www3.interscience.wiley.com/cgi-bin/fulltext/123501139/PDFSTART
2. http://news.sciencemag.org/sciencenow/2010/06/crocodiles-know-how-to-ride-the-.html
3. http://www.nature.com/news/2010/100607/full/news.2010.282.html

4. https://journals.plos.org/plosbiology/article?id=10.1371/journal.pbio.1000362

Foton, pixabay

Läs mer om krokodiler i

Krokodiler i Sahara