Kolibriers unika flygförmåga och skicklighet att stå helt stilla i luften är vida omvittnad och beundrad.
Unik hjärna
I en forskningsstudie har har det lagts fram en förklaringsmodell till kolibrins briljanta teknik, även vid födointag. Genom att jämföra aktiviteten i hjärnans nervceller hos kolibrier och zebrafinkar såg man att aktiviteten fungerade olika mellan de båda fågelarterna.
Bland annat upptäckte forskarna att nervcellerna hos kolibrin – till skillnad mot zebrafinkarna – reagerade mest på synintryck där det var snabba rörelser inblandade. Forskarna såg också att kolibrins nervceller i en viss del av hjärnan reagerade ungefär lika mycket på synintryck från alla olika riktningar, och inte från vissa specifika håll. I forskningsstudier som rör andra ryggradsdjur har nervcellerna från dessa reagerat mest från något specifikt håll.
Forskarna drar härav slutsatsen att detta borde underlätta för kolibrin att parera mindre rörelser och justera sin position i luften. Något som kan vara till hjälp när de dricker nektar eller fångar insekter, som vid sidan av nektar utgör en viktig del av födan, vid tillfällen då fåglarna står helt stilla i luften.1-2
Specialdesignad tunga
Att nektar är kolibrins huvudföda känner de flesta till ( även om de delvis lever av insekter). Så ock att den kan tillgodogöra sig nektarn genom sin långa, smala näbb och långa tunga. Den långa tungan kan skjutas ut långt framför näbbspetsen och kan lätt nå ner även i djupa blomkalkar.
Tidigare har forskarna trott att kolibrin suger upp nektarn med sin hoprullade tunga, som genom ett sugrör. Men nya forskarrön visar att så inte är fallet. Kolibrins tungspets är delad i två, där varje halva omges med förlängningar av så kallade lameller.
Forskarna har nu upptäckt att just innan tungan når nektaren sluts de båda tungspetsarna ihop och lamellerna ligger platt. När tungan så når fram till nektarn så delar sig tungspetsen på nytt i två halvor, och lamellerna vecklas ut. När sedan kolibrin drar till sig tungan flyttar sig lamellerna inåt, fångar upp nektarn och placerar den i munnen på fågeln.3
Nektarn stiger upp av sig självt genom det rör som tungan bildar. Och kolibrin kan tillgodogöra sig den lättsmälta och energirika födan, utan onödig ansträngning. Detta är nog så betydelsefullt, med tanke på att kolibrin söker all sin föda i flykten.
”Såpbubblor” får fjädrarna att skimra
Att kolibrin har ovanligt skimrande färger, jämfört med andra fåglars, har nog de flesta av oss sett. Antingen vi nu haft lyckan att se kolibrier i verkligheten eller i olika naturprogram.
I en forskningsstudie, som kom för några år sedan, har några forskare gått in och studerat mekanismen bakom denna lysande färgprakt. Man såg då att de så kallade melanosomerna (som innehåller pigmenten) i kolibrins fjädrar är platta likt pannkakor och fyllda med jättesmå luftbubblor. Det är när ljuset studsar på dessa, nästan som på såpbubblor, som fjädrarna får de regnbågsskimrande färgerna.
Inte så att alla kolibrier är lika lysande i färgen, några arter har en lite dovare fjäderdräkt och hos en del arter är honorna mindre färgstarka än hanarna. En artrikedom som för övrigt rör sig om över 300, fördelade på över 100 olika släkten. 4-5
Källor:
1. http://phys.org/news/2017-01-hummingbirds-motion-unexpected.html
2. http://www.cell.com/current-biology/abstract/S0960-9822(16)31394-X
3. http://www.pnas.org/content/early/2011/04/27/1016944108
4. https://phys.org/news/2020-01-hummingbirds-rainbow-pancake-shaped-feathers.html
5. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/evo.13893
Bild ovan, pixabay
Läs mer om kolibrier