Kolibriernas avancerade flygteknik är vida omvittnad, och visst finns här mycket att förundra sig över. Konstruktionen på vingarnas fästen och närliggande muskler gör att kolibrin kan flyga obehindrat i alla riktningar, såväl uppåt och nedåt som framåt och bakåt. Flyghastigheten kan hos vissa arter röra sig om ca 50 km i timmen.
Vingslagshastigheten är enorm, ca 20–80 slag per sekund hos de olika arterna. Så snabbt att det knappt går att se vingslagen. Kolibrierna är indelade i över 300 arter av varierande storlekar. Allt ifrån den ca 20 cm långa jättekolibrin till den ca 5 cm långa bikolibrin, som även är världens minsta fågel.
Att det då kan skilja på vinghastigheten mellan olika arter är inte så svårt att förstå. Efter noggranna fältstudier har forskarna bekräftat att så är fallet, och visat att det är musklerna och vingarnas utseende som avgör rörelsemönstret. Genom att filma drygt tvåhundra kolibrier från 25 olika arter har man samlat in tusentals accelerationer, rotationer och svängar. Forskarna såg att ju mer muskler en art har, desto snabbare kan den slå med vingarna och accelerera. Och ju större vingar kolibrin har, jämfört med sin kroppsvikt, desto mer kraft kan den lägga på att rotera och svänga i luften då den flyger.1-3
I en annan studie har forskarna visat hur kolibrier undviker att överhettas på grund av den höga flyghastigheten, vilket sker genom att de avger värme från områden där fjädrarna sitter mindre tätt, som kring ögon, axel-leder, fötter och ben. Man drar härmed slutsatsen att sådana värmeluckor med glesare fjädrar, troligen fungerar för alla fåglar som behöver göra sig av med värme när de flyger.4-5
Fossila fynd av kolibrier är sällsynta, speciellt från den så kallade ”gamla världen”. Men dem man hittat, i Tyskland, Frankrike och Polen liknar de nutida med långa, smala näbbar. Även vingkonstruktionen liknar den hos nutida, vilket indikerar att även dessa forntida kolibrier kunde ryttla på samma sätt i luften som de nutida. Det ryttlande som dagens kolibrier kanske är allra mest kända för.6-9
Källor:
1. http://www.sciencemag.org/news/2018/02/high-speed-cameras-reveal-how-hummingbirds-can-turn-dime
2. http://science.sciencemag.org/content/359/6376/653?iss=6376
3. https://phys.org/news/2018-02-evolutionand-skillhelp-hefty-hummingbirds-spry.html
4. http://news.sciencemag.org/plants-animals/2015/12/video-infrared-movies-capture-hummingbirds-shedding-heat-flight
5. http://www.bbc.com/news/science-environment-35104379
6. http://science.sciencemag.org/content/304/5672/861.full
7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15131303/
8. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17898977/
9. https://en.wikipedia.org/wiki/Eurotrochilus
Bild ovan, pixabay.
Läs mer om kolibrier som världens minsta fåglar