Fågel eller fladdermus? Det är en fråga som New Scientist ställt sig, angående oljefågeln i Sydamerikas regnskogar. Nu tvivlar väl inte artikelförfattaren i grunden på att det verkligen är en fågel det rör sig om. Men så pass märklig anses denna grottinnevånare vara, att man anser det berättigat att ställa frågan.
Sitt namn har oljefågeln fått efter att den livnär sig av oljerika frukter, framför allt från oljepalmen, vilken den söker nattetid utanför grottorna. De halvmeterlånga fåglarna, med ett vingspann på bortåt metern, flyger då ut tillsammans från grottorna i stora skaror. Näbben är kraftig och krökt, nästan som hos en rovfågel, vilket kommer väl till pass då den ska slita av sega fruktskaft. Detta görs nästan i flykten, eller genom att ryttla en kort stund framför trädet.
Redan 1972 skrev Djurens Värld (Förlagshuset Norden AB) om oljefågeln, som en av jordens märkligaste fåglar. Det som skiljer den mest från de flesta andra fåglar är att den orienterar sig med hjälp av ekolokalisering. Ofta häckar oljefågeln djupt inne i underjordiska gångar dit knappast något ljus tränger in. Den har då stor hjälp av ekolokaliseringen, för att kunna orientera sig mellan väggar och stalaktiter, i stora mängder.
En forskningsstudie har även visat att oljefågeln har extraordinärt känsliga ögon. Med en relativt stor pupill kan den ta upp fyra gånger så mycket ljus som det mänskliga ögat. Cellkonstruktionen hos oljefågelns öga är uppbyggd i olika nivåer, på ett sätt som man hitintills enbart funnit hos djuphavsfiskar. En konstruktion som ger oljefågeln en optimal chans att fånga upp allt ljus som når ögat. Trots näthinnans sinnrika konstruktion för ljusseende har ögat dock svårt att uppfatta detaljer. Vilket får forskarna att tro att fågeln även nattetid använder sig av ekolokalisering, i kombination med luktsinnet.
Tidigare har man trott att oljefågeln tillbringade all tid i dagsljus inne i grottorna, men en ny forskningsstudie har visat att så inte är fallet. Endast en dag av tre vistas oljefågeln i grottorna, där de noterats vara mycket aktiva. De andra två sitter de stilla och tysta i träden utanför. Detta beteende har stor ekologisk betydelse, då frön från de frukter som fågeln äter nu faller ner på marken i skogen. Nu har dessa frön möjlighet att växa upp till nya träd, vilket aldrig kan ske inne i grottornas mörker. Då oljefågeln kan företa milslånga färder till träd som är särskilt rika på frukt, innebär detta att oljepalmen kan spridas över större områden.
Källor:
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0008264
http://www.newscientist.com/article/dn18500-zoologger-the-troglodyte-bat-bird-of-south-am erica.html
Nature 2004 vol 427 sid 800, News and views in brief.
Bild ovan: Illustration av oljepalmen (Wikipedia).