Pingviner är ett fascinerande fågelsläkte ur mer än en synvinkel. Bland de mest kända bilderna är kanske dem av kejsarpingvinerna, där de står i tätt hoppackade grupper i samband med att hannarna vaktar äggen.
En fråga som länge förbryllat forskarna (och kanske även gemene man) är hur de fåglar som står längst ut på Antarktis isvidder klarar kylan. Räcker verkligen den täta fjäderskruden för 45 minusgrader och vindar på 50 meter per sekund?
Genom att videofilma en flock pingviner har forskarna nu funnit svaret på den frågan. På filmen såg man hur varje pingvin förflyttade sig en liten aning, ungefär var 30:e sekund. Forskarna liknar det vid en långsam vågrörelse, då de pingviner som först stod i utkanterna så småningom flyttades inåt i flocken och kunde värma sig.
Detta mönster har inte gått att uppfatta med blotta ögat, och har därför inte varit känt i forskarvärlden. Samtidigt som förflyttningen sker för hannen med sig det ägg som han förvarar mellan benen.
Kejsarpingvinen (Aptenodytes forsteri) lever endast på Antarktis och är den största och tyngsta av nutida pingvinarter. En vuxen kejsarpingvin kan bli upp till 122 cm lång och väga från 22 till 37 kg. Fossilen visar att det i forntiden fanns ännu större pingviner, några bortåt två meter höga.
Källa:
http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0020260
Läs mer om pingviner i
https://www.dinosaurier.nu/nyheter/fossila-j%C3%A4ttepingviner