Honungsbin modell för klimatsmarta robotar

Honungsbin använder inte bara ögonen utan även antennerna när de går in för landning. Det har ett forskarteam vid Lunds universitet, under ledning av Marie Dacke, visat i sin forskning.1

Genom att amputera antennerna på vissa bin såg forskarna att bina inte klarade av att landa på en plan, horisontell yta. Upptäckten kom som en överraskning, då man tidigare trott att de endast vägletts genom synen. Honungsbin lyckas ofta utföra komplicerade flygmanövrar i naturen, utan att krocka med träd och annat som kan vara ivägen, trots en minimal hjärna med endast ett hundratal nervceller.

Nu planerar Dacke att överföra kunskapen om binas fenomenala flygmanövrering för tillverkninga av små självflygande helikoptrar. Hon hoppas att sådana robotar ska kunna förbättra storstädernas miljö- och trakfiksituation, genom att skicka mindre paket och leveranser med robotorna istället för med budbil.

Sådan slags biomimetik, det vill säga att man avsiktligt studerar naturen och sedan överför lärdomarna till mänsklig ingenjörskonst, är nu ingenting nytt. Det är många, både finurliga och nyttiga produkter, som skapats den vägen. Ett enkelt exempel från vår vardag är de så praktiska kardborrebanden, som tillverkarna hämtat inspiration till från växtriket. En ganska ny produkt är ett “superlim” som framställts genom att kombinera studierna av geckoödlans förmåga att häfta fast på olika ytor och musslornas “klister”, som fäster på hala stenar.2 Listan kan göras lång, den här typen av forskning  pågått sedan länge.

Tillbaka till honungsbina är deras unika design och goda minneskapacitet omvittnad sedan länge och har påvisats i flera forskningsstudier. Mest känd är kanske deras karakteristiska “bidans”, en avancerad kommunikationsform för att informera varandra var närmaste födan kan hämtas.3 Bin kan även minnas ett mänskligt ansikte, åtminstone under några dagar. Det visade några forskare i Cambridge för en tid sedan, genom att från början koppla ett ansikte tillsammans med belöning, för att sedan plocka bort belöningen.4

Alltsammans inte illa utifrån en hjärna av ett knappnålshuvuds storlek.

Källor:
1. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3369168
2. http://www.epochtimes.se/articles/2007/07/20/12809.html
3. http://en.wikipedia.org/wiki/Bee_learning_and_communication
3. New Scientist 2005 vol 188 dec 10 sid 22.