Varför fastnar inte hackspettens spetsiga näbb, då fågeln hackar med den i träden? Sätter man fast något annat spetsigt föremål, som till exempel en nål, fastnar den ju oftast på direkten.
Det frågade sig en grupp forskare, och filmade så hackande hackspettar med en höghastighetskamera. När forskarna analyserade filmen upptäckte man att fågeln kan röra övre och undre delen av näbben, oberoende av varandra. När näbbens spets träffar träet roterar fågeln lite åt sidan med huvudet, samtidigt som den lyfter övre delen av näbben och rör den lite i andra riktningen. Genom detta bildas ett fritt utrymme i botten av det punkterade hålet, så att näbben lätt kan dras ut igen.
Alltsammans går givetvis väldigt snabbt, men genom att studera filmen bild för bild kunde forskarna få svar på sina frågor. Studien gjordes på spillkråkor (Dryocopus martius), men man får kanske utgå ifrån att näbbarna på övriga fåglar i hackspettsfamiljen är uppbyggda på samma sätt.1
För att hackspettens hjärna ska klara av det intensiva hackandet, med 20 slag per sekund, är hjärnan speciellt placerad, eventuellt också skyddad av specialicerad vävnad. Hackspetten har även speciella muskler runt hjärnan som snabbt drar ihop sig vid varje hack och hjälper till att ta upp smällen.
Hackspetten blundar även automatiskt vid varje slag för att hålla ögonen på plats.
Speciella ögonlock fångar upp ögat och förhindrar näthinnan från att lossna från ögat. I fågelns näsa sitter speciella fjädrar som skyddar näshålorna. Bara för att nämna något om hackspettens unika design. En lista som kunde göras betydligt längre. Men vi nöjer oss här med att nämna om hackspettens specialkonstruerade, mycket långa tunga, fötter perfekta att både klättra och hålla sig fast med på trädstammarna – därtill en specialbyggd stjärt som ger bästa tänkbara stöd.
Hackspettsfamiljen (Picidae) är klassificerad i 380 olika arter, som lever över stora delar av jorden. De flesta är trädlevande, men ett fåtal lever i trädlösa områden, som i steniga branter och i ökenområdens kaktusar.2 – 4
Källor:
1. https://www.sciencemag.org/news/2021/01/video-reveals-why-woodpeckers-don-t-get-stuck-trees
2. https://www.bbc.com/news/science-environment-15458633
3. https://www.birdwatchingdaily.com/news/science/woodpeckers-hammer-without-headaches/
4. https://en.wikipedia.org/wiki/Woodpecker
Foto ovan, spillkråka (pixabay)
Hackspettsfamiljen är klassificerad i 380 olika arter, här några få av dem.
Den vanligast arten i Sverige är större hackspett (Dendrocopos major).
Andra välkända arter i Sverige är gröngölingen (Picus viridis) och spillkråkan (Dryocopus martius). Båda är dock på tillbakagång och betraktas numera som nära hotad, här hos oss.
(Samtliga foton, pixabay.)