Var T rex ett hemskt rovdjur?

Den dinosaurie som ofta beskrivs som den värsta är Tyrannosaurus rex, En del forskare menar att T rex verkligen var fruktansvärd.

Den dinosaurie som ofta beskrivs som den värsta är Tyrannosaurus rex, En del forskare menar att T rex verkligen var fruktansvärd. Djuren bet varandra hårt i huvudet och i käkarna så att det ofta blev märken och tänder ibland lossnade, och kanske bet de sönder sig själva i tandköttet när de åt, så att det blev en blandning av saliv och blod i munnen så fort djuren slog ihop käkarna.1

T rex kunde dock troligtvis inte röra sig speciellt snabbt, utan gick starkt framåtlutad och använde sig av svansen som något slags balansorgan.2 Om den skulle ha fallit omkull räckte inte heller de små frambenen till för att ta emot, och djuret skulle kanske helt enkelt dö.3 På en del mindre tvåbenta dinosaurier som man kunnat undersöka bättre, t ex Allosaurus, har revbenen ofta brutits av, men djuren har överlevt så att benen läkt ihop igen4

Vid noggrannare undersökning av T rex´s tänder har man sett att de förmodligen skulle ha gått av i en strid, om den slet och drog med hela sin kraft i någon annan dinosaurie.5 T rex hade dessutom ingen möjlighet att skära sönder födan med sina tänder, eftersom den endast hade “spetsiga huggtänder” och inte kunde röra käkarna i sidled eller framåt-bakåt. Tänderna var visserligen sågtandade, men inte på så sätt att det blev mycket lättare att skära i kött (tandningen hade inte samma funktion som hos t ex hajar).6 Dessutom fanns det växtätande dinosaurier som hade liknande sågtandade tänder.7 T rex skulle därför ha fått göra på samma sätt som nu levande reptiler om den åt kött — antingen slita loss köttbitar eller också svälja födan i ett stycke. Båda dessa möjligheter verkar föga troliga, den första med tanke på Tyrannosaurus tänders relativt svaga konstruktion och den andra med tanke på den i böcker ofta föreslagna storleken på Tyrannosaurus offer (dvs andra ungefär lika stora dinosaurier som Tyrannosaurus). Att tänderna ibland inte visar några större tecken på nedslitning, eller inga tecken på nedslitning alls, talar också emot en köttdiet. Även om T rex bara ätit as, borde dess tänder varit mer nötta av att ha tuggat i skelettben och slitit sönder födan än de är på de fossil man funnit av den.8 Åtminstone borde de längsta tänderna slitits ut, men de längsta tänderna sitter kvar en bit in i munnen. Det sistnämnda skulle också hindra T rex att stänga munnen ordentligt, eftersom tänderna i överkäken tar mot tänderna i underkäken och inte går omlott på samma sätt som hos t ex krokodiler. Dessa fakta kan indikera att T rex mest ätit växter, t ex olika typer av stora blad och frukter som den slet  bitar och svalde hela, ungefär på samma sätt som nutida leguaner gör. Detta skulle ha gjort att tänderna inte skadades och nöttes ner. Men den kan förstås också ha varit asätare.

Det man upptäckt mer och mer på slutet är att dinosaurierna dött katastrofartat, så man hittar skelett av dem i stora fossilgravar. Bland dessa skelett ligger det ofta lösa tänder som inte är nednötta, från t e x Tyrannosaurus rex. Så, det verkar som om T rex gått omkring bland döda djur, slitit i sig bitar av dem, och tappat tänder som i vanliga fall inte användes för att äta kött (åtminstone inte på samma sätt som det beskrivs i filmer och dinosaurieböcker). I en svältsituation äter de flesta djur kött.

1. Erickson, G. M. “Breathing Life into Tyrannosaurus rex”,Scientific American, vol 281, sept 1999, sid 34-39 och Abler, W. L. “The Teeth of the Tyrannosaurs”, Scientific American, vol 281, sept 1999, sid 40-41.
2. Swinton, W. E. “The Dinosaurs”, George Allen & Unwin, London 1970, sid 155-156 (beskriver en Tyrannosaurus kallad Gorgosaurus)
3. Hecht, J. “The Bigger They Come, the Harder They Fall”, New Scientist, vol 148, 7 okt 1995, sid 18 och Hecht, J. “The Deadly Dinos Take a Dive”, New Scientist, vol 158, 18 apr 1998, sid 13.
4. Hecht, J. 1998, ibid.
5. Lambert, D. “Dinosaurier”, Forum 1984, sid 86 och Fiorelli, A. R. “Prey Bone Utilization by Predatory Dinosaurs”, Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology., vol 88, 1991, sid 157-166.
6. Abler, W. L. 1999, ibid.
7. Norman, D. “The Illustrated Encyclopedia of Dinosaurs”, Salamander Books, London 1985, sid 148 och Currie, P. J. & Padian, K. (red.) 1997, “Encyclopedia of Dinosaurs”, Academic Press, 1997,  sid 740.
8. Lambe, L. M. “The Cretaceous Theropodus Dinosaur Gorgosaurus”, Canada Department of Mines, Geologic Survey Memoir 100, 1917. Taget från Fiorelli, A. R. 1991, ibid