Så kallad symbios eller samarbete i naturen finns det gott om exempel på. De exempel som lyfts fram är ofta de extra ordinära, de som väcker en viss förvåning och kanske endast förekommer i liten utsträckning.
Av större betydelse är de symbioser som fungerar dag efter dag, utan att någon lägger märke till dem eller kanske ens tänker på det. Ett sådant som rent bokstavligt finns i det fördolda är samarbetet mellan svampmycel och växtrötter, så kallad mykorrhiza eller svamprot. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna, kan växten ta upp vatten och viktiga näringsämnen. Samtidigt som svampen får kolhydrater från växten i utbyte. I vissa fall får växten även bättre skydd mot sjukdomar.1
I takt med att arvsmassan hos allt fler växtarter blir kartlagda har forskarna kunnat hitta flera av de gener, som behövs för att svamproten ska ha möjighet att utvecklas. Bland annat har man tittat på den form av mykorrhiza som finns hos örter och gräs, och hoppas på så sätt kunna få fram jordbruksgrödor som behöver mindre gödsel.2, 3 En positiv sak således som den nya växtforskningen kan leda fram till. Under tiden fortgår det naturliga samarbetet nere i jorden, på samma sätt som det gjort sedan skapelsens morgon.
Att symbiosen fungerat på samma sätt tiderna igenom, fick forskarna belägg för då man för några år sedan hittade fossil från svampar i Wisconsin, USA. Fossilen, som hittades i samband med ett vägbygge, består av fina strukturer som liknar sporerna och de fina trådlika hyperna hos dagens mykorrhiza. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan är fossilen daterade till ca 460 miljoner år.4, 5
Intressant att tänka på den värld som finns under våra fötter, då vi rör oss ute i naturen, i skog och mark. I en symbios som gör det möjligt för växtvärlden att fortsätta leva och växa till, utan att vi ens är medvetna om det.
Källor:
1. https://en.wikipedia.org/wiki/Mycorrhiza
2. http://www.nature.com/subjects/arbuscular-mycorrhiza
3. http://www.slu.se/Documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/popvet-dok/faktajordbruk/pdf98/Jo98-13.pdf
4. New Scientist 2000 vol 167 sept 23 sid 21.
5. Science 2000 289 sept 15 sid 1920-1921.
Foton: Gunnel Molén