Den hitintills äldst daterade slemsvampen har nyligen hittats i burmesisk bärnsten. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan är den daterad till 100 miljoner år, men klassificeras av forskarna till det nutida släktet Stemonitis.1 – 2
I samma bärnstensbit som slemsvampen finns delar av en ödla, närmare bestämt en agam, bevarad.3 Så ock några små växt- och barkdelar, samt några kvartskorn.
Namnet till trots är slemsvamp ingen svamp, utan en huvudgrupp bland de så kallade protisterna – de oftast encelliga organismer som varken är svampar, växter eller djur. Mestadels lever slemsvamparna i markens mylla eller murknat trä. Ibland kan dock flera av dem bilda stora, komplexa och ofta mycket vackra fruktkroppar. Det är i fruktkropparna som slemsvampens sporer bildas och sprids.
Nästan alla slemsvampar lever huvudsakligen på dött organiskt material, och gör på så sätt god nytta i naturen. När det finns god tillgång till näring och vätska kan slemsvampen bilda en större amöba-liknande form, så kallad plasmodium. De flesta sådana blir några centimeter i storlek, medan de största kan breda ut sig på ett par kvadratmeter. Många av dem har starka, väl synliga färger som gult, vitt eller brunt.4
Att hitta slemsvamp som fossil är inte särskilt vanligt, men har tidigare hittats i bland annat baltisk bärnsten.5 Men de fynd som gjorts visar hur snabbt fossilprocessen gått till, när något så skört som dessa organismer alls kunnat förstenats och bevarats. Detta gäller även om de inkapslats, som i dessa exempel i framflytande kåda – vilket i sin tur måste gott snabbt under extraordinära förhållanden.
Källor:
1. https://phys.org/news/2020-01-million-years-amber-oldest-fossilized.html
2. https://www.nature.com/articles/s41598-019-55622-9
3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26973870?dopt=Abstract
4. https://en.wikipedia.org/wiki/Mycetozoa
5. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0953756208611533
Nutida slemsvampar är klassificerade i över 700 arter, med varierat utseende. Som regel betydligt vackrare än vad namnet anger. Foton, pixabay