Att blåvalen är störst bland alla däggdjur är allom väl bekant. Trots storleken äter den enbart krill och annan småfisk. När valen äter fyller den munnen med havsvatten som får sila ut genom barderna, medan födan fastnar på insidan.
Ett av blåvalens och andra fenvalars kännetecken är en uppsättning längsgående hudveck som sträcker sig från munnen till naveln. Det är dessa hudveck som gör att fenvalen kan ta in de vattenmängder som går åt, för att få i sig tillräckligt med föda.
Nu har forskare visat att nervknippen i hudvecken och tungan kan töjas ut till mer än dubbelt sin naturliga längd, när valen fyller munnen med vatten. Till skillnad mot andra däggdjur, vars töjning slutar fungera vid en töjning på ca 10 procent, är fenvalens nerver tvinnande. När dessa sträcks tvinnas de upp, vilket förklarar varför nerverna inte skadas. Nervknippena är omgivna av ett elastiskt protein (elastin) som ser till att de fjädrar tillbaka efter utsträckningen.
Enligt forskarna är fenvalens och andra valars tönjbara nervknippen helt nödvändiga för deras födointag. De nya forskningsreslutaten visar på ytterligare en av de funktioner som visar på valens unika design, skapad för ett liv i de stora haven.
Källor:
http://news.sciencemag.org/biology/2015/05/whales-have-elastic-nerves
http://www.newscientist.com/article/dn27473-zoologger-the-mammal-with-the-stretchiest-nerves-on-the-planet.html#.VUsb45Mpouk
org
http://www.cell.com/current-biology/abstract/S0960-9822%2815%2900284-5?_returnURL=http%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS0960982215002845%3Fshowall%3Dtrue
Bilden ovan, pixabay