Åt man havregrynsgröt redan på stenåldern? Det frågar sig arkeologerna efter några fynd man gjort i sydöstra Italien. Nåja, någon fossil gröt är det nu inte frågan om, men väl om havre, som troligen bearbetats i någon form.
Fynden består delvis av ett verktyg som efter noggranna undersökningar tolkats som en mortel. Och på denna mortel har man hittat och analyserat små korn av stärkelse, som överensstämmer med en sort som finns i dagens havre. Stärkelsekornen ser dessutom ut som att växtfröna hettats upp innan de mortlats, så att man lättare kunnat bearbeta dem till mjöl. Om forskarnas slutsatser stämmer så visar fynden att människan redan tidigt i historien behandlade växter i flera steg för att få fram den mat man ville ha. Fynden är daterade till ca 30 000 år.1,2
Dessa fynd är nu inte de första som visar att man på ett tidigt stadium bearbetade olika slags växter för att få fram mjöl. Det tycks inte bara vara direkta spannmål man använde, utan det kunde även röra sig om rötter från exempelvis kavelduns- och ormbunksväxter. I en studie som kom för några år sedan visade forskarna att man hittat mjölrester på gamla malstenar på olika platser i Europa. Det rör sig om så skilda platser som Italien, Ryssland och Tjeckien.3-5
Att de hittats på så många olika platser indikerar att bruket att mala mjöl var en mer utbredd företeelse bland forntidens människor, än vad man trott. Dateringen på dessa malstenar är lika med dem som nu gjorts i Italien. Forskarna tror att man tidigare ofta missat fynd efter mjölrester, då arkeologer ofta tvättat de verktyg som använts vid malningsprocesser och mjölresterna har på så sätt försvunnit.
En ännu äldre datering har några verktyg från Mocambique fått, med rester från främst durra. Det är ett gräs som än idag är en basvara på många håll i Afrika. Verktygen är daterade till 100 000 år och har uppenbarligen använts för att tillreda maten.6,7 Ett lite “senare”, men intressant exempel är några fynd från Israel,som består av stärkelse från vildkorn och vete på en forntida kvarnsten, samt en enkel ugn. Fynd är daterade till ca 22 000 år, och visar inte bara att man malde mjöl, utan också att man bakade bröd på ett tidigt stadium i historien.8
Och kanske var det till bröd som forntidens folk i nutida Italien använde sitt havremjöl, om man nu inte kokte gröt eller något annat av det. Mer lätthanterligt och lättare att transportera bör det i varje fall ha blivit än hela havrevippor.
Källor:
1. https://www.newscientist.com/article/dn28139-stone-age-people-were-making-porridge-32000-years-ago/
2. http://phys.org/news/2015-09-ancient-pestle-paleolithic-people-ground.html
3. http://www.nature.com/news/2010/101018/full/news.2010.549.html
4. http://www.pnas.org/content/107/44/18815.full.pdf
5. http://news.sciencemag.org/sciencenow/2010/10/the-cavemens-complex-kitchen.html
6. Science 2009 vol 326 sid 1680 – 1683, Mercader “Mozambican Grass Seed Consumption During the Middle Stone Age”
7. http://news.sciencemag.org/sciencenow/2009/12/17-02.html
8. Nature 2004 vol 430 sid 670-673, Dolores et al “Processing of wild cereal grains in the Upper Palaeolithic revealed by starch grain analysis”
(Dateringarna i artikeln är enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan.)
