Nutidens största gnagare finner man i Sydamerika. Det är också där man hittar fossil efter forntidens största gnagare. Ofta har det varit fossil efter en jättegnagare i Venezuela (Phoberomys pattersoni) som låtit höra om sig. Den beräknas ha vägt ett halvt ton, varit 3 meter lång och 1,3 meter hög.1-2
Men så har man hittat fossil efter ännu en jätte (Josephoartigasia monesi), denna gång i Uruguay. Av denna är det dock bara skallen man hittat, dock en mycket välbevarad sådan. Forskarna från Uruguay som först beräknade vikten på denna bjässe fick den till ett ton. Sedan räknade en annan forskare (som inte kommer från Uruguay) på ett lite annorlunda sätt. Då minskades vikten ner till 350 kg. Inte så illa det heller i och för sig. Men meningarna om jättegnagarens vikt går fortfarande isär.3-4
Om dess levnadssätt är man nog däremot tämligen ense, som att tändernas uppbyggnad indikerar att den livnärde sig på mjuka växter. Framtänderna var extremt stora och forskarna tror att den kan ha fällt träd likt våra nutida bävrar. Fossila jättebävrar bortåt den viktklassen har tidigare hittats, såväl i Sydamerika som på andra platser.
Jättegnagaren från Uruguay anses vara nära släkt med den nutida gnagaren Pacarana, som lever i norra Sydamerikas bergsregioner. Det är den näst största av nu levande gnagare med en vikt på 10-15 kg. Dagens största gnagare, kapybaran eller vattensvinet, väger upp till 75 kg och är mellan 1-1,5 meter långt.
Källor:
1. http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/3120950.stm
2. https://en.wikipedia.org/wiki/Phoberomys_pattersoni
3. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2599941/
4. http://en.wikipedia.org/wiki/Josephoartigasia_monesi
Bild ovan: Dagens största gnagare, kapybaran, väger upp till 75 kg och är mellan 1-1,5 meter långt (pixabay).