Ofta tycker vi att rekonstruktionerna av utdöda, så kallade “förhistoriska” djur ser ganska underliga ut. När forskare och konstnärer skapat fram bilderna av dem har de ofta ganska knapphändiga fossil att tillgå, och fantasin får göra resten. Namnen är som regel enbart på latin, och bidrar till det främmande intrycket.
Men många nutida djur ser också ganska märkliga ut. Om vi enbart skulle hitta deras benrester skulle förmodligen även dessa byggas upp till ganska underliga skapelser. Vad sägs exempelvis om ett djur där öronen liknar elefantens, benen en kängurus och nosen påminner om grisens? Storleksmässigt får det plats i en handflata. Ett sådant finns i varje fall, och går under namnet långörad springråtta eller jerboa. Den lever i öknarna i norra Kina och södra Mongoliet. Dagarna tillbringar djuret i underjordiska tunnlar. Det kommer bara fram om nätterna. Denna långörade ökenspringråtta kan hoppa en meter högt, tio gånger högre sin egen storlek. Småhår på fötterna fungerar ungefär som “snöskor” mot ökensanden. Även andra ökenspringråttor hoppar som kängurur på sina långa bakben. Balansen hålls med svansen.
Den långörade ökenspringråttan kan tyckas oproportionelig till sin uppbyggnad, men är väl anpassad till sina levnadsförhållanden. Den lever dessvärre på randen till sin existens och är uppförd på röda listan över utrotningshotade arter. Zoological Society of London har lyckats fånga den skygga springråttan på film, och försöker nu sprida kunskap om den över världen. (Se länkar till videos i länkarna nedan.)
Källor:
- http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7130484.stm
- http://sciencenow.sciencemag.org/science-shots/index.dtl?page=122007