Det här med hur djuren anpassar sig efter klimat och olika levnadsmiljöer – det är ganska intressant. Ta till exempel renarna, som lever i en kall och mörk miljö under en stor del av året.
En del om renens klimatanpassning är känd sedan länge. Inte minst den tjocka pälsen, med specialkonstruerade hår, som delvis är uppbyggda av ihåliga, luftfyllda celler och som skyddar väl mot kyla, tillsammans med en tät, isolerande underpäls. Renen har även ett mycket välutvecklat luktsinne, med vars hjälp den kan hitta lavar och annan föda, även under ett tätt snötäcke.
Och nu kommer flera forskningsstudier som visar hur renen klarar sig väl i kyla. I den senaste visar forskarna att även renens ögon, närmare bestämt vävnaden under ögats näthinna, skiftar färg efter årstiderna. Det är ett norskt-brittisk forskarteam som genom att studera ögonen på renar som slaktats under såväl sommaren som på vintern. Det visade sig att de renar som slaktats på sommaren hade guldfärgade ögon, och de som slaktats på vintern hade blå. Enligt forskarna gör den blå färgen att mera ljus stannar kvar inne i ögat, och ökar på så sätt ljuskänsligheten under den mörka delen av året.1
Nyligen har det även publicerades en studie, som visar att det kan ligga en viss sanning bakom den gamla julvisan om Rudolfs röda mule. Och även här är det norska forskare som ligger bakom studien. I sin näshåla har renen något som forskarna vill likna vid en värmeväxlingsstruktur. Denna gör att renarna kan spara på kroppsvärmen när de andas, genom att utandningsluften kan tas till vara och återanvändas.2
Om kroppen däremot blir för varm – kanske då renen behöver springa snabbt i djup snö – ställer näshålans värmeväxlare om sig. På så sätt kan den effektivt kyla ner blodet hos renen. Och vid riktigt hård ansträngning prioriteras kylning av det blod som går till renens hjärna, då hjärnan är känsligast för överhettning. “Den håller huvudet kallt”, som forskarna lite fyndigt uttryckte sig.
Och hur var det då med den röda mulen? Jo, forskarna har sett att renen har ett mycket större blodflöde i nosen än vad exempelvis vi människor har i våra näsor. Men det är nu knappast något som skulle särskilja den ena renen från den andra, så alltigenom stämmer inte visan.
Källor:
1. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/280/1773/20132451.full.pdf+html?sid=0844b2ce-0d30-407b-85b6-7c55e44453eb
2. http://www.bmj.com/content/345/bmj.e8311