Obeslutsam firre

Med en blick bakåt i “Djurens värld” (Förlagshuset Norden AB 1973) kan vi läsa att lungfiskar tidigare betraktades som mellanstadiet mellan fiskar och groddjur. Men att upptäckten av lungor hos andra fiskar, samt andra drag i lungfiskarnas uppbyggnad “gör det osannolikt att de spelat någon roll för fyrfotadjurens uppkomst”. Med utgångspunkt från detta är det lite överraskande att återigen hitta lungfisken som en aspirant till ryggradsdjuren gemensamma anfader.

Kartläggning av arvsmassan

Kartläggningen av arvsmassan och generna hos olika slags djur gör nu stora framsteg i forskarvärlden. Bland de senare som fått sitt DNA beskrivet  är lungfisken och kvastfeningen.1- 3 Dessa fiskar har av evolutions-forskarna räknats som människans närmaste släktingar bland fiskarna. Vilket baseras mer på fenornas uppbyggnad än på levnadssättet. Det sistnämnda skiljer sig ganska markant mellan de båda fisksorterna. Kvastfeningen lever på stora djup i havet, ofta i grottor. Medan lungfisken går närmare ytan och även kan andas luft.

När arvsmassan nu kartlagts föreslås lungfisken som den närmaste anfadern till alla landdjur. Men inte någon av de nutida, moderna lungfiskarna, utan en anfader som ska ha levat för 400 miljoner år sedan. Att det blev just lungfisken, och inte kvastfeningen, förklaras genom att den senare lever långt nere i djupen. Medan lungfisken, i sjöar, åar och floder, kan haft större nytta att kunna andas luft, om vattendragen kanske torkade ut. Enligt forskarna i studien kan denne anfader ha kravlat upp och ned ett tag, för att sedan, till slut, bestämt sig för att leva på land.

En lite obeslutsam firre med andra ord, om man ska tro evolutionsforskarna. Men just detta är nu inget som själva själva kartläggningen av generna säger något om. Det den visar är att såväl kvastefeningens som lungfiskens fenor mer liknar benen hos landlevande ryggradsdjur, än fenorna hos andra fiskar. Vilket i sig inte är ett självklart indicium, ens för ett släktskap. Likheter i designen finns hos en mångd olika arter och djurgrupper, som står långt från varandra inom de evolutionsteoretiska släktgrenarna.

Lite mer om lungfiskar

Om vi går till fossilen så har de äldst daterade lungfiskarna  hittats i devonlager, daterade bortåt 400 miljoner år, enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan. Fossil från drygt hälften av alla kända lungfisk-släkten har hittats just i devon. Enligt Nationalencyclopedin liknade ett av dessa släkten i allt väsentligt en nutida lungfisk i Australien. En lungfisk som uppmärksammades för några år sedan i en forskningsstudie på grund av fiskens överraskande goda syn.4

Studien visar att den australiska lungfisken bär på gener med fem olika former av synpigment, där vi som människor enbart har tre.5 Nutida arter som liknar de forntida, särskilt dem med en mycket hög datering, beskrivs ofta som “primitiva”. Den omdelbara tanken blir lätt att det rör sig om något enkelt och tämligen outvecklat, vilket oftast om inte alltid är långt ifrån fallet. Beträffande den australiska lungfisken, som beskrivs som primitiv på grund av likheten med släktet från devon, gäller knappast det epitetet. Det visar inte minst syn-studien.

Källor:
1. http://www.nature.com/nature/journal/v496/n7445/full/nature12027.html
2. http://news.sciencemag.org/sciencenow/2013/04/living-fossil-gets-its-genome-se.html?ref=hp
3. http://phys.org/news/2013-04-coelacanth-genome-surfaces-unexpected-insights.html
4. http://www.physorg.com/news6588.html

Översta bilden: Lungfisk-skalle från perm på Carnegie Museum of Natural History i Pittsburgh.

Övriga bilder, några olika lungfiskar från illustrationer på Wikipedia.