Marklevande fladdermöss

Fossila ben och tänder  från en marklevande, så kallad jätte-fladdermus har hittats i (på) Nya Zeeland. Det är den största marklevande fladdermusen som hittats som fossil hitintills, cirka tre gånger större än dagens enligt forskarna.1-2  

Det är på Nya Zeeland man även hittar nutida markfladdermöss. De saknar dock inte flygförmåga, även om de till största delen lever på marken. Då vingarna inte används göms de i ett slags membran, vilket gör att fladdermössen kan röra sig på alla fyra på marken. Med hoprullade vingar har de också lätt för att klättra. De har då även hjälp av en extra klo på tummen, som de är ensamma om bland alla fladdermöss. Benen är korta med kraftiga muskler, och på fotsulorna finns självhäftande skåror så de lättare kan klamra sig fast vid trädstammar. . Pälsen är längre än på andra arter.3

Idag lever dessa markfladdermöss endast på Nya Zeeland, men fossilen visar att de tidigare även  fanns i Australien. I en forskningsstudie fann man samma speciella anpassningar i skelett och muskler hos en av arterna därifrån, som hos den nutida på Nya Zeeland. Enligt ledaren för forskarteamet var de “praktiskt taget identiska”. 4-5

Även om Nya Zeelands markfladdermöss (Mystacina tuberculata) idag räknas som enda nutida arten av markfladdermöss, finns det fler fladdermöss som rör sig på marken. Vampyrfladdermössen, som lever i Syd- och Mellanamerika kan med sina kraftiga bakben gå och hoppa på marken. De har även förmåga att  klättra uppför lodrätta väggar.

Nutida fladdermöss är klassificerade till cirka tusen olika arter, med en världsvid utbredning.  Men av dessa finns det alltså få som lever på marken. Kanske fanns där fler arter i det förgångna, med ett liknande levnadssätt? Fossilfynd från många andra djur visar ofta att mångfalden var större i det förgångna än den är idag.

Källor:
1. https://phys.org/news/2018-01-giant-extinct-burrowing-zealand.html
2. https://www.nature.com/articles/s41598-017-18403-w
3. https://en.wikipedia.org/wiki/Vampire_bat
4. http://www.physorg.com/news168083255.html
5. http://www.biomedcentral.com/content/pdf/1471-2148-9-169.pdf